.

Två steg framåt, ett steg tillbaka.. that´s it!

Jag har tänkt idag, jag kanske inte ska skriva så mkt personligt här, spec inte om min ätstörning, är rädd att det kan påverka andra. Kruxet är det tyvärr fortfarande är en stor del av mitt liv, det är liksom en hemskt del av mitt liv. Så därför skriver jag om det, för att jag behöver skriva av mig...
Men jag vill verkligen inte att det jag skriver ska påverka någon. Jag hoppas att min blogg hellre ska avskräcka andra och inspirera andra...
Jag får dåligt samvete!

Jag säger då bara ALLA DUGER SOM DOM ÄR! =D kärlek till er!